Syftet med denna studie är att utvärdera IASB:s Kvalitativa egenskaper utifrån kapitalmarknadsperspektivet. Vi har använt oss av en deduktiv metod med utgångspunkt i empirin. Denna utgörs av IASB:s Kvalitativa egenskaper. Dessa har utvärderats främst utifrån de teorier som lades fram i Trueblood-rapporten från 1973. För att få en djupare förståelse för hur egenskaperna ger sig uttryck i praktiken har vi undersökt detta med hjälp av IAS 18, standarden för intäktsredovisning.

Affa?rsnytta a?r ett ma?ngtydigt och sva?rdefinierat begrepp, men det a?r na?got som alla verksamheter vill uppna?. Uppsatsen avgra?nsar sig till sa?rskilda Kvalitativa egenskaper som definieras av ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet "Quality in use". Uppsatsen ga?r ut pa? att utva?rdera de Kvalitativa egenskaperna och om SOA (Service Oriented Architecture) bidrar till dessa samt inom vilken aspekt av affa?rsnytta. Fo?r att svara pa? fra?gan var det relevant att utva?rdera begreppen Affa?rsnytta och Kvalitativ nytta samt definiera SOA. Resultatet fick vi genom kvalitativa intervjuer fra?n fyra respondenter som har deltagit i ett lyckat SOA projekt och har goda kunskaper inom SOA och dess koppling till affa?rsnytta inom olika aspekter. Utifra?n litteraturen och resultatet ser vi indikationer pa? att SOA bidrar till de utvalda Kvalitativa egenskaperna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida redovisningens Kvalitativa egenskaper påverkats sedan implementeringen av IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Undersökningen utfördes genom två kvalitativa intervjuer med auktoriserade revisorer, insatta i problematiken kring redovisningen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Resultatet av den empiriska undersökningen påvisade att relevansen har ökat, då värderingar till verkligt värde förstärker aktualiteten och ligger i paritet med rådande marknadssituation. Angående den kvalitativa egenskapen tillförlitlighet kan den sägas ligga på en ungefärligt bibehållen nivå, dock finns vissa reservationer som kan tyda på att den har försvagats något. Avslutningsvis har jämförelsen mellan företag förbättrats.

I denna uppsats studeras betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper i Stockholm, Göteborg och Malmö för tidsperioden 1994-1996. Med en hedonisk prisekvation estimeras elasticiteter för ett antal småhusrelaterade egenskaper. Exempel på småhusrelaterade egenskaper är boyta, tomtyta, avstånd till kommunaltcentrum och förekomst av bastu. Studiens syfte är att jämföra om betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper skiljer sig mellan storstadsregionerna. Resultaten visar att betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper varierar mellan regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Denna rapport behandlar inställningar och tankar ledarskap och vad som kan förväntas av en ledare. Rapporten tar avstamp i en organisationsförändring på VIDA Vislanda AB där en underhållschef ska tillsättas. Genom teorier om effektivt ledarskap samt grupp- och organisationslära analyseras tio intervjuade medarbetares tankar kring ledarskap och förväntningar på den nya tjänsten. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på plats i Vislanda och frågorna som ställdes var halvstrukturerade och utgick utefter egenskaper och färdigheter som karaktäriserar ett effektivt ledarskap. Som komplement till intervjuerna genomfördes en enkätundersökning för att få svar på vilken typ av ledarfilosofi som efterfrågas av de anställda.

Sammanfattning saknas..

Vår uppsats behandlar en del av ett konvergensprojekt mellan de stora normgivarna IASB och FASB. Avsikten med projektet är att harmonisera normgivarnas redovisningsstandarder. Ett av stegen innebär att ta fram en gemensam föreställningsram. Vårt fokus i uppsatsen var på kapitel två i föreställningsramen som behandlar Kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter. Syftet med vår uppsats var att identifiera orsakerna till de förändringar av Kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter som hade skett i IASB:s föreställningsram under konvergensprojektets gång.Uppsatsens utgångspunkt var studier av olika offentliga dokument, publicerade av normgivarna.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens Kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Uppsatsen redogör för tre svenska klädföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de Kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa Kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs föreställningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lämnar. De tre klädföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagsläget finns det inga lagkrav på hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, däremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra Kvalitativa egenskaper kan appliceras på frivilliga miljöredovisningar i syfte att säkerställa ett visst mått av kvalitet.

Målet med denna studie var att i ett första steg undersöka om sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och därmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utläsa ett medelvärde på 1,4 sociala egenskaper per annons. Det som ansågs viktigast var att personen hade lätt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet sociala egenskaper i en annons påverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfälle med olika egenskaper efterfrågade.

Denna uppsats handlar om vad som menas vara önskvärda egenskaper hos arbetande inom den samtida servicesektorn. Genom diskursanalys av platsannonser, arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar och företags självbeskrivningar ser vi hur bilden av den samtida idealarbetaren diskursivt skapas i texterna. Resultatet av analysen kontrasteras med utvalda teoretiska nyckelbegrepp om den samtida kapitalismens egenskaper för att ge en bredare bild av de förhållanden som servicearbetaren är verksam under. Studien behandlar bland annat frågor om vem som har makt att definiera huruvida en arbetssökande besitter de eftertraktade personliga egenskaperna eller inte, hur relationen mellan faktiska yrkeskunskaper och svårdefinierade personliga egenskaper kommer till uttryck i de analyserade texterna och hur föreställningar om ålder på ett diskriminerande vis kopplas till personliga egenskaper..

Syftet med studien är att tolka två olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hänsyn till redovisningens Kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en itterativ ansats. Det empiriska materialet är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två ekonomianalytiker.Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder på att de subjektiva bedömningar företagen har fått frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvärdet verkligen uppskattas till verkligt värde. Ett resonemang vi misstänker skapar svårigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden..

Syftet med mitt arbete är att ställa det transformativa ledarskapet syn på egenskaper mot  de egenskaper som vi i Sverige upplever att en ledare måste besitta och vilkaegenskaper som en ledare inte bör besitta.Resultatet av min undersökning kan inte styrka att det är mer önskvärt med ett transformellt ledarskap och att det går bra att implementera ett amerikanskt baseratledarskap. Mitt resultat av män och kvinnor, visade sig vara tvärtom att det var männen som önskade sig fler transformella egenskaper hos en ledare. .

Denna studie genomfördes med syfte att undersöka hur hundägare uppfattar och förstår sina hundars personlighet. Urvalet bestod av hundägare i Karlstadområdet, vilka levde tillsammans med sin hund och inte var utbildade inom ?hund-ämnet?.Kvalitativa intervjuer användes för att samla in data, vilka sedan transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet tydde på att hundägare har svårt att skilja personlighetsdrag från beteenden, många människoliknande egenskaper tillskrevs hunden. Positiva egenskaper hos hunden motiverades utifrån hundens inre (dess personlighet eller sinnestillstånd) medan negativa egenskaper tenderade att förklaras genom yttre faktorer i hundens omgivning. .

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.